Taigans natur
En omfattande inblick i floran och faunan runt Burträsk
Taigans flora: Träd, bär och blommor
Landskapet runt Burträsk präglas av den boreala barrskogen, taigan. Denna skogstyp domineras av robusta trädslag som är anpassade till det hårda klimatet. De viktigaste är gran (Picea abies), tall (Pinus sylvestris) och vårtbjörk (Betula pendula). Medan granar ofta bildar täta, skuggiga bestånd på fuktigare marker, föredrar tallar torrare platser och släpper igenom mer ljus till marken. Björkar är pionjärträd som snabbt koloniserar öppna ytor och med sina ljusa stammar skapar den typiskt skandinaviska landskapsbilden.
Skogsmarken är en matta av mossor och lavar som spelar en avgörande roll i ekosystemet. Särskilt viktiga är renlaven (Cladonia rangiferina), som är renarnas huvudföda på vintern, och vitmossor (Sphagnum spp.), som lagrar enorma mängder vatten i våtmarker. På sommaren lockar de allestädes närvarande blåbären (Vaccinium myrtillus) och lingonen (Vaccinium vitis-idaea) inte bara djur utan också människor. Med lite tur upptäcker man också sällsynta skönheter som den fridlysta orkidén guckusko (Cypripedium calceolus).
Vilka träd dominerar skogarna här?
Skogarna är huvudsakligen boreala barrskogar, dominerade av gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris), blandat med de karaktäristiska björkarna (Betula spp.).
Får jag plocka bär och svamp i skogarna?
Ja, tack vare den svenska allemansrätten får du plocka bär och svamp för eget bruk. De vanligaste bären är blåbär och lingon.
Vad är lavar och varför är de viktiga?
Lavar är en livsgemenskap mellan en svamp och alger. Renlav är huvudfödan för renar på vintern och en indikator på ren luft, eftersom de är mycket känsliga för föroreningar.
Vilken roll spelar mossor på skogsmarken?
Mossor, särskilt vitmossor i våtmarker, är enorma vattenreservoarer och bidrar till att reglera vattenbalansen. De utgör också grunden för humusbildning och näringslagring i marken.
Finns det sällsynta eller skyddade växter i regionen?
Ja, ett exempel är den praktfulla orkidén guckusko (Cypripedium calceolus), som är fridlyst och kan hittas i de halvskuggiga strandskogarna.
Använder samerna regionens växter?
Ja, samerna, regionens urfolk, har använt floran i årtusenden. De använder bär som föda, men också andra växtdelar som björklöv eller lavar för medicinska ändamål och hantverk.
Faunan Del 1: Sveriges "De fem stora"
De vidsträckta skogarna och våtmarkerna runt Burträsk är livsmiljön för Sveriges ikoniska stora däggdjur, ofta kallade "De fem stora". Dessa inkluderar älg, brunbjörn, varg, lodjur och järv. Medan älgar och renar är vanligare att se, är de andra stora rovdjuren extremt skygga och en observation är en sällsynt lyckträff, men deras närvaro är ett tecken på ett orört och komplett ekosystem.
Vilka djur ingår i Sveriges "De fem stora"?
"De fem stora" i den svenska vildmarken är brunbjörn (Ursus arctos), varg (Canis lupus), lodjur (Lynx lynx), järv (Gulo gulo) och älg (Alces alces).
Hur stora är chanserna att se en älg?
Chanserna är relativt goda, särskilt i gryning och skymning. Älgar uppehåller sig ofta nära älvstränder, sjöar och våtmarker för att äta vattenväxter. Kör långsamt på mindre skogsvägar och håll utkik.
Är björnarna i regionen en fara?
Brunbjörnar är extremt skygga och undviker människor. Ett möte är mycket sällsynt. De utgör normalt ingen fara så länge man inte överraskar eller tränger dem. Att göra ljud när man vandrar (prata, sjunga) hjälper till att skrämma bort dem i tid.
Vilken roll spelar vargen i ekosystemet?
Vargen är ett topprovdjur som reglerar populationerna av stora växtätare som älgar och renar. Detta förhindrar överbete och håller hjordarna friska, vilket är viktigt för balansen i hela ekosystemet.
Vad är en järv?
Järven är ett sällsynt och robust mårddjur som är perfekt anpassat till ett liv i snö. Den är en skicklig jägare och asätare, vars närvaro är en indikator på en intakt och storskalig vildmark.
Vad är skillnaden mellan älg och ren?
Älgen är det största djuret i hjortfamiljen och lever oftast ensam i skogar. Renen är mindre, lever i flockar och är känd för sina långa vandringar. En speciell egenskap är att hos renar bär även honorna (vajorna) horn.
Faunan Del 2: Vattnens invånare
De otaliga sjöarna och älvarna i regionen är hem för en mångsidig fiskfauna som får varje fiskares hjärta att slå snabbare. Från aggressiva rovfiskar i sjöarna till krävande laxfiskar i älvarna, erbjuder regionen den rätta målfisken för varje fisketeknik. Vattenkvaliteten är utmärkt, vilket återspeglas i friska och starka fiskbestånd.
De viktigaste arterna är gäddan och abborren, som finns i nästan alla vatten. En specialitet för regionen är det starka beståndet av gös i Burträsket. I strömmande vatten som Sikån och Risån hittar flugfiskare sin lycka i jakten på öring och harr. Större älvar som den närliggande Vindelälven är dessutom kända för sina vandringar av lax. På vintern fiskas det riktat efter den välsmakande laken eller rödingen.
Vilken är den vanligaste rovfisken i sjöarna?
Gäddan (Gädda) och abborren (Abborre) är i nästan alla sjöar och lugna älvpartier de dominerande och mest fångade rovfiskarna.
Finns det en fiskart som är speciell för Burträsk-regionen?
Ja, Burträsket och dess tillhörande älvsystem är känt för sitt, för norrländska förhållanden, anmärkningsvärt goda bestånd av gös.
Vilka fiskar kan jag fånga i älvarna?
I de snabbare, syrerika delarna av älvarna som Sikån lever främst bäcköring och harr, som är mycket populära bland flugfiskare.
Kan man fiska lax i närheten?
Medan den lokala Bureälven bara har en liten laxuppgång, är närliggande större älvar som Vindelälven eller Byskeälven berömda vildlaxälvar av internationellt rykte.
Vad är "pimpelfiske"?
"Pimpelfiske" är det svenska ordet för isfiske. På vintern, när sjöarna är isbelagda, är detta en mycket populär metod för att rikta fisket mot abborre, röding och lake.
Behöver jag tillstånd för att fiska?
Ja, för praktiskt taget alla vatten krävs ett giltigt fiskekort. Detta kan ofta köpas online eller i lokala butiker. Det är mycket viktigt att följa de lokala reglerna.
Faunan Del 3: Lapplands "De fem små"
Medan "De fem stora" är imponerande, förbises ofta de verkliga härskarna under den lappländska sommaren: "De fem små". Detta begrepp sammanfattar den enorma biomassan av bitande flyginsekter, vars högsäsong hos lokalbefolkningen är känd som "räkkä". Detta fenomen är ingen plåga, utan ett tecken på ett friskt, pulserande ekosystem och den avgörande näringskällan för fåglar och fiskar.
Till denna flygande armada hör huvudsakligen fyra grupper: de allestädes närvarande stickmyggorna (Culicidae), de små men smärtsamt bitande knotten (Simuliidae), de stora och snabba bromsarna (Tabanidae) och de pyttesmå, lömska svidknotten (Ceratopogonidae). På marken kompletterar skogsmyran (Formicidae) denna grupp som en viktig ekosystemingenjör.
Vad betyder begreppet "räkkä"?
"Räkkä" är ett finskt begrepp som beskriver högsäsongen för stickande och bitande insekter under högsommaren (ca mitten av juni till slutet av juli). Det är ett tecken på ett friskt ekosystem.
Vilka insekter är mest besvärliga?
Det beror på situationen. Stickmyggor är mest allestädes närvarande. Knott biter smärtsamt och kommer i svärmar. Bromsar är stora och aggressiva i solsken. Svidknott är pyttesmå och kan ta sig igenom vanliga myggnät.
Hur kan jag bäst skydda mig?
Den bästa strategin har flera lager: 1. Ljusa, löst sittande kläder. 2. En mygghatt med nät för ansiktet. 3. Effektiva myggmedel med DEET eller Icaridin för oskyddad hud. 4. Områdesskydd vid lägerplatsen, t.ex. med en Thermacell-enhet.
Är sticken eller betten i Lappland farliga?
Nej, för människor är betten i regel ofarliga. Till skillnad från tropiska områden överförs här inga sjukdomar som malaria. Den största faran är en bakteriell infektion om man kliar på betten.
Vilka kläder är bäst lämpade?
Bäst skyddar ljusa, långärmade och löst sittande kläder av ett tätt vävt tyg som myggor inte kan sticka igenom (t.ex. G-1000). Mörka färger bör undvikas eftersom de särskilt lockar till sig bromsar.
Hjälper en lägereld mot mygg?
Ja, röken från en lägereld är ett traditionellt och effektivt sätt att driva bort mygg från den omedelbara närheten. Men var alltid noga med att kontrollera lokala brandriskvarningar.
Faunan Del 4: Amfibiernas dolda liv
Förutom de stora och små djuren finns det en ofta förbisedd men fascinerande grupp av invånare i de otaliga våtmarkerna, pölarna och längs stränderna av sjöar och älvar: amfibierna. Deras närvaro är en stark indikator på rent vatten och intakta, småskaliga livsmiljöer. De lever ett dolt liv och är en viktig del av näringskedjan.
Vilka amfibiearter kan jag hitta i regionen?
Typiska arter för norra Sverige är vanlig groda (Rana temporaria), åkergroda (Rana arvalis), vars hanar kan bli blå under parningstiden, och vanlig padda (Bufo bufo). Även mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) finns i lämpliga vatten.
När och var kan man bäst observera amfibier?
Den bästa tiden är på våren efter snösmältningen. Då vandrar djuren till sina lekvatten – stillastående, grunda vatten som pölar eller lugna sjövikar. På ljumma kvällar kan man höra deras lekläten.
Är amfibierna i Sverige fridlysta?
Ja, alla amfibie- och reptilarter i Sverige är fridlysta. Det är förbjudet att döda, skada, fånga dem eller att ta bort eller skada deras ägg (rom).
Vilken roll spelar amfibier i ekosystemet?
Amfibier är en viktig länk i näringskedjan. De äter stora mängder insekter och maskar. Samtidigt fungerar de som byte för fåglar (t.ex. hägrar), fiskar (t.ex. gäddor) och vissa däggdjur.
Varför är våtmarker så viktiga för amfibier?
Amfibier behöver vatten för sin fortplantning, eftersom deras larver (grodyngel) utvecklas i vatten. Våtmarkerna, myrarna och strandzonerna i regionen erbjuder just dessa livsviktiga lekplatser.
Har amfibier naturliga fiender här?
Ja, många. Deras rom och yngel äts av fiskar, trollsländelarver och vattenskalbaggar. De vuxna djuren jagas av fåglar, ormar (som huggormen) och däggdjur som räv eller mård.