# Taigans natur

**En omfattande inblick i floran och faunan runt Burträsk**

Djupt inne i Burträsks skogar strövar den nordiska vildmarkens kungar. Den majestätiska älgen, den skygga brunbjörnen, det graciösa lodjuret, den uthålliga järven och den sällsynta vargen utgör Sveriges *Big Five*. Ofta är det bara spår i den fuktiga mossan eller i nysnön som avslöjar deras närvaro. Ett möte med dessa vilda invånare är en oförglömlig upplevelse som kräver den djupaste respekten för naturen. I skymningens tystnad kan man känna Lapplands sanna vildhet.

Fågellivet längs vattendragen och älvarna i Västerbotten är ett paradis för ornitologer och naturälskare. I de orörda strandzonerna häckar sällsynta arter vars sång fyller de korta sommarnätterna. Rovfåglar som havsörnen kretsar majestätiskt över himlen, medan sångsvanar förkunnar våren med sina rop. När den stora fågelsträcket startar på hösten blir älvarna viktiga rastplatser för tusentals flyttfåglar på väg söderut.

Under Burträskets mörka, klara yta döljer sig en dold rikedom. Kraftiga gäddor lurar i vassen, medan stim av abborre och siklöja rör sig genom det svala vattnet på jakt efter föda. Regionens orörda floder och sjöar är ett mecka för sportfiskare och erbjuder livsmiljöer för praktfulla laxfiskar och öring. På vintern, när isen blir meter tjock, drar sig fiskarna tillbaka till djupare, varmare skikt. Ett intakt ekosystem ser till att denna myllrande undervattensträdgård bevaras än idag.

De viktigaste arterna är gäddan och abborren, som finns i nästan alla vatten. En specialitet för regionen är det starka beståndet av gös i Burträsket. I strömmande vatten som Sikån och Risån hittar flugfiskare sin lycka i jakten på öring och harr. Större älvar som den närliggande Vindelälven är dessutom kända för sina vandringar av lax. På vintern fiskas det riktat efter den välsmakande laken eller rödingen.

De ändlösa barrskogarna och vidsträckta våtmarkerna runt Burträsk utgör norra Sveriges gröna hjärta. Här växer sega tallar och granar sida vid sida med en imponerande mångfald av bär och mossor som trotsar de hårda vinterförhållandena. När den korta men intensiva sommaren anländer förvandlas taigan till ett levande hav av färger. Den täta undervegetationen doftar av skvattram och ger skydd och föda åt otaliga djur. Om du är tillräckligt tyst kan du känna de uråldriga skogarnas viskningar.

Skogsmarken är en matta av mossor och lavar som spelar en avgörande roll i ekosystemet. Särskilt viktiga är renlaven (Cladonia rangiferina), som är renarnas huvudföda på vintern, och vitmossor (Sphagnum spp.), som lagrar enorma mängder vatten i våtmarker. På sommaren lockar de allestädes närvarande blåbären (Vaccinium myrtillus) och lingonen (Vaccinium vitis-idaea) inte bara djur utan också människor. Med lite tur upptäcker man också sällsynta skönheter som den fridlysta orkidén guckusko (Cypripedium calceolus).

Ibland är det de minsta invånarna som gör störst intryck i den lappländska naturen. Myggor, knott, bromsar, skogsmyror och små spindeldjur utgör en armé av överlevnadskonstnärer som blir ofrånkomlig på sommaren. Även om de ofta uppfattas som plågoandar av människor är de en oumbärlig grund i näringskedjan. Utan denna surrande och krypande armé skulle det varken finnas sjungande fåglar eller rika fiskevatten. De som lär sig att anpassa sig till dem inser snabbt deras avgörande roll på taigan.

Till denna flygande armada hör huvudsakligen fyra grupper: de allestädes närvarande stickmyggorna (Culicidae), de små men smärtsamt bitande svidknotten (Simuliidae), de stora och snabba bromsarna (Tabanidae) och de pyttesmå, lömska svidknotten (Ceratopogonidae). På marken kompletterar skogsmyran (Formicidae) denna grupp som en viktig ekosystemingenjör.

## Faunan Del 4: Amfibiernas dolda liv

## Faunan Del 1: Sveriges "De fem stora"

## Fjäderbeklädd mångfald: Fåglarna vid vattendragen i Västerbotten

## Faunan Del 2: Vattnens invånare

## Taigans flora: Träd, bär och blommor

## Faunan Del 3: Lapplands "De fem små"

## FAQs

- **Vilka ormarter finns i norra Sverige?**: Det finns bara två arter: den ogiftiga snoken och den giftiga huggormen. På nordliga breddgrader är huggormen den vanligaste ormen man stöter på.
- **Är kräldjur och groddjur fridlysta i Sverige?**: Ja, alla kräldjurs- och groddjursarter är strängt fridlysta enligt lag i Sverige. Det är förbjudet att fånga eller störa dem, samt att förstöra deras ägg och livsmiljöer.
- **Vad äter en huggorm?**: Huggormen livnär sig huvudsakligen på små gnagare som möss och sorkar. Ibland tar den även grodor eller ödlor.
- **Varför ropar mangrodor så högt på våren?**: Hanarnas kvakande fungerar för att locka honor för parning och samtidigt avgränsa reviret mot andra hanar. Hos vissa arter, som åkergrodan, färgas hanarna dessutom blå under parningstiden.
- **Är ett huggormsbett dödligt för människor?**: För friska vuxna är bettet smärtsamt och leder till svullnad, men det är sällan livshotande. Man bör dock omedelbart uppsöka läkare. Hundar och små barn löper större risk.
- **Hur kan jag skilja en huggorm från en snok?**: Huggormar har ett markant sicksackmönster på ryggen och vertikala pupiller. Snokar har runda pupiller och två tydliga gulaktiga eller vita fläckar i nacken.
- **Hur övervintrar grodor på taigan?**: Vissa grodarter, som vanlig groda, övervintrar i leran på botten av syrerika sjöar och bäckar. Andra söker upp frostfria hålor på land för att klara kylan.
- **Producerar svenska grodor sin egen *frostskyddsvätska*?**: Ja, vissa arter som åkergrodan anrikar glukos i sitt blod under vinterdvalan. Detta sänker fryspunkten för deras kroppsvätskor och skyddar cellerna från att frysa ihjäl.
- **När leker groddjuren i Lappland?**: Lektiden börjar direkt efter snösmältningen, oftast i maj. Djuren har bråttom eftersom den korta sommaren precis ger tillräckligt med tid för ynglen att utvecklas.
- **Finns det ödlor så här långt norrut?**: Ja, skogsödlan finns här. Den är utmärkt anpassad till det kalla klimatet och är en av världens nordligast utbredda reptiler.
- **Lägger skogsödlor ägg?**: Intressant nog är skogsödlan ofta ovovivipar i svala regioner. Det betyder att hon ruvar äggen i sin egen kropp och föder levande ungar, vilket är fördelaktigt i detta klimat.
- **Var hittar man oftast djuren på våren?**: Kräldjur ses ofta solande på mörka stenar eller död ved på morgonen. Vid parningstiden håller groddjur till i eller i närheten av grunda, solbelysta pölar.
- **Vilka djur tillhör *Big Five* i Sverige?**: Sveriges *Big Five* inkluderar älgen, brunbjörnen, vargen, lodjuret och järven. De utgör de mest imponerande och eftertraktade vilda djuren för naturobservatörer i regionen.
- **Går brunbjörnar i riktig vinterdvala?**: Brunbjörnar går i vintervila. Deras kroppstemperatur sjunker bara något, men de varken äter, dricker, urinerar eller bajsar på flera månader, utan lever i stället av sina fettreserver.
- **Finns det guidade turer för att se Big Five?**: Ja, specialiserade researrangörer erbjuder så kallade *safaris*, särskilt för älg och i vissa områden för björnskådning från säkra gömslen (hides). För varg och lodjur är det främst spårningsturer som gäller.
- **Hur markerar järven sitt revir?**: Järven markerar sitt enorma revir med ett starkt luktande sekret från sina analkörtlar, samt med urin och spillning på markanta stenar, trädstubbar eller snöhögar.
- **Hur stor är chansen att möta en vild brunbjörn?**: Chansen är extremt liten. Brunbjörnar är mycket skygga och har utmärkta sinnen; de känner oftast lukten av och hör människor långt i förväg och viker undan i god tid.
- **Vad ska jag göra om jag ändå möter en björn?**: Håll dig lugn och spring inte iväg. Ge dig till känna genom att prata lugnt, höj armarna för att verka större och backa långsamt bort utan att vända ryggen mot björnen.
- **Är älgar farliga för vandrare?**: Vanligtvis flyr älgar från människor. Men älgkor med kalvar på våren, eller älgtjurar under brunsten på hösten, kan vara farliga. Håll alltid ett säkert avstånd.
- **När på dygnet är det bäst att observera älgar?**: Bästa chansen att se älg är i gryning och skymning. Då kliver de ofta ut ur den täta skogen och betar på gläntor eller vid skogskanter.
- **Finns det vargar i Burträsk-regionen?**: Även om varg förekommer i norra Sverige är de extremt sällsynta och rör sig i smyg. På grund av konflikter med rennäringen är populationen i de nordligaste regionerna mycket låg.
- **Vad äter en järv?**: Järven är i första hand en asätare som drar nytta av andra rovdjurs byten. Men på vintern jagar den även egna byten som små renar, harar eller gnagare när dessa hindras av djup snö.
- **Hur kan man hitta lodjur i vildmarken?**: Observationer av lodjur är extremt sällsynta eftersom katterna är nattaktiva och perfekt kamouflerade. Det bästa sättet att bekräfta deras närvaro är att leta efter deras runda spår i vintersnön.
- **Varför är älgar så inblandade i trafikolyckor?**: Älgar är aktiva i skymningen och korsar ofta vägar oväntat för att nå nya betesmarker. Deras mörka päls gör dem svåra att upptäcka i strålkastarljuset och de är mycket tunga och långsamma.
- **Vilka fågelarter är särskilt vanliga vid Burträsket?**: Vid vattnen ser man ofta gräsand, knipa, storlom och olika måsarter. I skogarna dominerar mesar, bofink, hackspettar och den markanta lavskrikan.
- **Varför har hanarna ofta en mer färgstark fjäderdräkt?**: Hanarnas färgstarka praktdräkt tjänar till att locka honor under spelet. Honorna är däremot oftast diskret färgade för att förbli väl kamouflerade på boet under ruvningen.
- **Vilken fågel ropar så kusligt på natten?**: Ofta är det storlommen vars joddlande, klagande rop ekar över de tysta sjöarna och för många förkroppsligar nordens vilda, ensamma atmosfär.
- **Hur överlever stannfåglar den extrema kylan på vintern?**: De burrar upp fjädrarna för att skapa ett isolerande luftlager och äter kaloririk mat som frön och bär. Vissa fåglar låter sig till och med snöas in på natten för att hålla värmen.
- **Vilken är Sveriges nationalfågel?**: Koltrasten har valts till Sveriges nationalfågel. Dess melodiska sång ses av många svenskar som det ultimata tecknet på att våren äntligen är här.
- **Kan man se örnar runt Burträsk?**: Ja, både kungsörn och havsörn kan ses med lite tur. Havsörnen håller sig oftast nära stora sjöar för att jaga fisk.
- **Varifrån kommer namnet *Unglückshäher* (tyska för lavskrika)?**: Namnet stammar från gammalt skrock. De orädda fåglarna följde ofta efter skogshuggare; vissa trodde att om fågeln flög iväg riskerade skogsarbetaren en olycka.
- **När är den bästa tiden för fågelskådning?**: Senvåren (maj och juni) är idealisk. Vid den här tiden har flyttfåglarna återvänt, hanarna sjunger högljutt för att försvara revir och häckningssäsongen börjar.
- **Är svanarna i norra Sverige knölsvanar?**: Nej, i norra Sverige häckar övervägande sångsvanar. De känns lätt igen på sin raka, gul-svarta näbb och sina höga, trumpetande rop under flykten.
- **Vilka ugglearter lever i den lappländska taigan?**: Regionen är hem för fascinerande arter som lappuggla, slaguggla och hökuggla. Den sistnämnda är ovanligt nog dagaktiv och jagar i starkt solljus.
- **Vart flyger flyttfåglarna på vintern?**: Många insektsätande fåglar flyttar till Sydeuropa eller ända till Afrika (söder om Sahara). Vatten- och vadarfåglar övervintrar ofta vid de isfria kusterna i Väst- och Centraleuropa.
- **Finns det speciella fågeltorn vid Burträsket?**: Ja, runt många sjöar i Västerbotten finns utmärkta fågeltorn. De erbjuder en upphöjd utsikt över vassen och minimerar störningen för häckande fåglar.
- **Vilka fiskarter förekommer huvudsakligen i sjön Burträsket?**: De vanligaste arterna är gädda, abborre, lake samt olika vitfiskar som mört och siklöja. Öring finns också i de tillrinnande bäckarna.
- **Vilken utrustning behöver jag för spinnfiske efter gädda?**: Ett kraftigt spinnspö, en rulle med flätlina och en bittålig stål- eller fluorocarbontafs rekommenderas. Stora jiggfiskar, skeddrag och wobblers fungerar bra som bete.
- **Passar fiske även för barn i Burträsk?**: Absolut! Metfiske efter små abborrar eller mört med ett enkelt flöte från bryggan är en rolig upplevelse och en bra introduktion till naturen för barn.
- **Gömmer sig fiskarna på botten under vintern?**: Ja, vattnet på sjöarnas botten har en konstant temperatur på cirka 4 grader Celsius på vintern, vilket är varmare än isskiktet vid ytan. Därför håller sig de flesta fiskarna djupt nere för att spara energi.
- **Behöver jag ett fiskekort för att fiska i Burträsket?**: Ja, i Sverige krävs ett lokalt fiskekort för nästan alla inlandsvatten. Det kan ofta köpas online, på bensinstationer eller hos lokala turistinformationer.
- **När är den bästa årstiden för att fiska?**: Senvåren och försommaren är utmärkta när vattnet värms upp. Hösten är fantastisk för att jaga stora gäddor som äter upp sig inför vintern.
- **Vad är *pimpelfiske* och hur fungerar det?**: Vid pimpelfiske borrar man ett hål i det frusna vattnet med en isborr. Med ett kort specialspö (pimpelspö) och beten som maggot fiskar man sedan efter abborre och lake.
- **Är vattnet i Burträsket tillräckligt rent för att äta fisken?**: Ja, vattenkvaliteten i norra Sverige är generellt utmärkt. Egenfångad fisk från Burträsket kan ätas utan betänkligheter och betraktas som en riktig delikatess.
- **Vilken är den största fisken som kan fångas här?**: Gäddan är den obestridda toppredatorn i sjön. Exemplar över en meter långa och med en vikt på över 10 kilo rapporteras regelbundet.
- **Hur fångar man en lake?**: Laken är extremt köldälskande och nattaktiv. Den fångas bäst under de mörka vintermånaderna genom pimpelfiske djupt nere vid botten.
- **Finns det restriktioner vid fiske?**: Ja, det finns minimimått, fångstbegränsningar och fredningstider för vissa arter. Ofta gäller även *catch and release* (fånga och släpp tillbaka) för stora rovfiskar för att säkra beståndet.
- **Vad är siklöja och varför är den berömd?**: Små siklöjor är stimfiskar i regionen. De är mest kända för sin rom, *Kalix Löjrom*, som utvinns norr om Burträsk och är en exklusiv svensk specialitet.
- **Vilka trädarterna dominerar skogarna runt Burträsk?**: Skogarna består huvudsakligen av tall och gran. Längs sjöstränder och i ljusare områden hittar man också ofta glasbjörk och vårtbjörk, som präglar Lapplands typiska landskap.
- **Varför finns det så många våtmarker i norra Sverige?**: Den flacka topografin, kombinerad med ofta vattentäta berglager och långsam avdunstning i det svala klimatet, gynnar bildandet av myrar. Mycket av smältvattnet på våren stannar ofta kvar på ytan.
- **När får lövträden sina färgglada höstlöv?**: Den så kallade *ruska*-tiden, då björkarnas och buskarnas blad färgas intensivt gula, orangea och röda, börjar i Burträsk oftast i mitten till slutet av september. Det är en av de vackraste tiderna för vandring.
- **Är renar vilda djur eller tillhör de någon?**: I Sverige är alla renar halvtama och har en ägare, oftast tillhörande ursprungsbefolkningen samerna. De strövar dock fritt i naturen och söker sin egen föda.
- **När är bästa tiden att plocka bär i norra Sverige?**: Bärsäsongen börjar vanligtvis i slutet av juli med det eftertraktade hjortronet. I augusti och september följer sedan blåbär och lingon, som ofta växer i enorma mattor i skogarna.
- **Vad är hjortron och varför är det så speciellt?**: Hjortronet, även kallat *skogens guld*, växer uteslutande på fuktiga myrmarker. Det är extremt rikt på C-vitamin och på grund av sin unika, lätt syrliga smak, en riktig och sällsynt delikatess.
- **Hur överlever växterna den långa och kalla vintern?**: Många växter går i en sorts dvala genom att lagra näring i rötterna. Dessutom fungerar det tjocka snötäcket som ett isolerande lager som skyddar marken från att djupfrysa.
- **Finns det ätbara svampar i Lapplands skogar?**: Ja, sensommaren och hösten är utmärkta för svampplockning. Särskilt karljohanssvamp, kantareller och olika arter av kremlor är mycket utbredda och populära bland svampplockare.
- **Får jag plocka vad jag vill i den svenska skogen?**: Tack vare *allemansrätten* får man plocka vilda bär och svampar för eget bruk. Man måste dock se till att inte förstöra naturen eller plocka fridlysta arter.
- **Vilken roll spelar mossor och lavar i ekosystemet?**: Mossor lagrar enorma mängder vatten och hjälper till att reglera skogens fuktbalans. Lavar, särskilt renlav, är dessutom en livsviktig födokälla för renar i vintertaigan.
- **Vad menas med *taiga*?**: Taigan, eller det boreala barrskogsbältet, är jordens nordligaste skogsbälte. Det kännetecknas av långa, kalla vintrar och korta, svala somrar, och hyser speciellt anpassade barrträd och mossor.
- **Finns det giftiga växter man bör se upp för?**: Ja, precis som överallt finns det giftiga växter här också, till exempel skvattram eller olika giftiga bär som ormbär. När man plockar bör man bara ta det man säkert kan identifiera.
- **Vad är Lapplands *Little Five*?**: Ett inofficiellt, skämtsamt uttryck för de ständigt närvarande små invånarna: stickmyggor, knott, bromsar, svidknott och de stora röda skogsmyrorna.
- **Hjälper huskurer som vitlök mot svenska myggor?**: Detta är inte vetenskapligt bevisat. Lokala experter svär snarare vid rök från lägereldar och de beprövade svenska insektsmedlen med den aktiva ingrediensen DEET.
- **Vad lockar bromsar särskilt?**: Bromsar reagerar starkt på rörelse, kroppsvärme, koldioxid och mörka, svettiga ytor. De är ofta mycket besvärliga varma dagar i närheten av vatten och boskap.
- **Hur behandlar jag myggbett bäst?**: Klia absolut inte, eftersom det främjar inflammationer. Det hjälper att omedelbart kyla bettet, använda värmepennor eller stryka på en lindrande, antiallergisk salva från apoteket.
- **När är myggsäsongen värst i norra Sverige?**: Den högsta myggtätheten råder oftast från slutet av juni till början av augusti. Efter de första frostnätterna på sensommaren minskar deras antal snabbt.
- **Hur skyddar jag mig bäst mot insektsbett?**: Den bästa kombinationen är långärmade, täta kläder i ljusa färger. Dessutom hjälper svenska myggmedel (som *Mygga*) på huden och eventuellt ett myggnät över huvudet i sumpiga områden.
- **Är myggorna i Sverige farliga?**: Nein, svenska myggor överför inga farliga sjukdomar som malaria. Deras bett kliar mycket och kan svullna, men är i regel helt ofarliga.
- **Vad är *knott* och varför är de irriterande?**: Knott är små, svarta flugor (ofta bara 1-2 mm stora). De sticks inte, utan biter små sår i huden, vilket är smärtsamt och kan klia extremt mycket.
- **Varför finns det så många insekter i norra Sverige?**: De många stillastående vattnen, myrarna och den höga luftfuktigheten i kombination med de långa, soliga sommardagarna erbjuder idealiska, ostörda häckningsförhållanden för otaliga insektslarver.
- **Vilken är myggornas ekologiska nytta?**: Myggor och deras larver är basen i näringskedjan. De fungerar som en huvudföda för fiskar, fåglar, fladdermöss och andra insekter. Utan dem skulle ekosystemet kollapsa.
- **Kan skogsmyror bita?**: Ja, de stora röda skogsmyrorna kan bita kännbart med sina käkar och spruta myrsyra i såret som försvar. De bygger enorma, meterhöga barrstackar i skogen.
- **Finns det fästingar i området kring Burträsk?**: Fästingar var länge sällsynta i norra Sverige, men sprider sig gradvis längre norrut på grund av mildare vintrar. Efter vandringar genom högt gräs bör man för säkerhets skull undersöka sig.


## Weitere Informationen

- Till däggdjurslexikonet
- Till lexikonet flora & växter
- Till insektslexikonet